Chokladte - Jag, jobb, Jakob och Japan

Hehe det har ju gått ett tag sedan resan söderut i Japan och fortfarande har jag inte skrivit om alla dagarna så jag tänkte att jag skulle ta resten av resan nu, i bilder!


Okayama Kourakuen, en av de tre finaste trädgårdarna i Japan men tyvärr så blommade ingenting just då och det ösregnade så att vi alla blev dyngsura, var fint ändå!

Har ingen bild på Starbucks men det var där vi spenderade resten av den blöta förmiddagen, där och på Bic Camera. Sedan åkte vi till Hiroshima. Jakob och Koto sov dåligt på mangacaféet så de var jättetrötta men jag tog en promenad och utforskade lite.


Nästa dag åkte Koto och jag till Hiroshima Peace Memorial Park och tittade på alla historiska minnesmärken. Här är A-Bomb Dome. Jag ville inte vara med på fotot för det kändes fel att posa och le... Vi hade väder som matchade våra känslor den dagen.


Det fanns många fredsbudskap inskickade från olika skolor, alla bestod av origami av tranor som ett minne av flickan som vek 1000 tranor fast ändå dog i sviterna av atombomben.



Hiroshima Peace Memorial Museum måste vara det museum som bäst lyckats förmedla historia som jag har varit på. Både faktamässigt men främst känslomässigt. Plötsligt kändes atombombningen i Hiroshima inte alls avlägsen.


De hade två landskapsmodeller av hur det såg ut i Hiroshima före och efter bomben. Det är svårt att förstå hur sådan utplåning kan hända på bara ett par sekunder.

Efter att vi var klara i muséet kom Jakob och mötte oss. Det var synd att han missade det men samtidigt är jag lite glad att han slapp se allt hemskt också.


Både Koto och jag var lite deppiga efteråt men när vi väl kom till okonomiyakihuset så blev vi lite på bättre humör. Hiroshimas okonomiyaki skiljer sig från övrig japansk för att den innehåller nudlar och för att den lagas i olika lager istället för att mixa ihop allt. Godaste okonomiyaki jag ätit!

Sedan vandrade vi bara runt i stan och tog det lugnt.


Nästa morgon tog vi först tåg och sedan båt till Miyajima. De har en känd sötsak, momiji, som är våfflor formade i form av löv och med massa olika innehåll. Åt ganska många den dagen...


På Miyajima finns massor av tama, nyfikna och hungriga rådjur!! Det var jättekul att gå med dem och se dem på så nära håll. Lite läskiga var de dock hehe


Det Miyajima är mest känd för är torii (den röda porten) i vattnet. När det är ebb kan man gå ända ut till den.


Något som jag inte visste men blev glatt överraskad av var att det fanns massa musslor överallt! Stora, saftiga och väldigt färska. Jag åt ganska många fast de var rätt så dyra. Nåja, om det är något jag vill spendera pengar på så är det mat! Se så stora de är!


Av någon anledning bestämde vi oss för att gå uppför berget vilket säkert tog oss 1,5-2 timmar och en massa svett.


Vi blev dock rikligt belönade med fin utsikt.


Väl uppe på högsta punkten fanns det en restaurang och ett utkikstorn ovanpå resturangen. Man kunde se vattnet på alla sidorna och de andra öarna. Fint! Nu var vi trötta och började gå mot linbanan för att ta oss ner. Plötsligt börjar ett högljutt larm låta, det kan väl inte vara varningen för sista linbanefärden ner? Jo, det var det tydligen så det var tur att vi rusade, jag vet inte vad jag skulle gjort om vi hade varit tvungna att gå hela vägen ner igen...


Efter den natten så sa vi hej då till Koto och det var bara Jakob och jag kvar. Vi reste tillbaka till Kyoto vilket tog större delen av dagen och sedan åt vi på den shabushabu all-you-can-eat restaurang som Jakob velat äta på sedan första dagen av resan. Vilket var lite omöjligt innan pga en vegeterian och en som inte åt gris.

Sista dagen i Kansai bestämde vi oss för att åka till en fågel- och blomsterpark i Kobe.


Det var varmt, färglatt och jättehärligt!


Mitt favoritställe var nog de två stora näckrosdammarna. Man kunde köpa fiskfoder och mata de tusentals hungriga fiskarna.



Jakob roade sig genom att slänga foder på näckrosbladen så fiskarna var tvungna att kämpa.


Förutom fiskar kunde man mata fåglar.


Jag matade dessa turturduvor (hehe). De måste tjäna en massa pengar på folk som betalar för att få mata djuren åt dem.


Vackra näckrosor.


Sedan kollade vi på fågelshowen och jag lyckades ta den här coola bilden med min lilla rosa kamera!


Hehe det är kul att mata men det var läskigt när de bara rusade på mig.


Jakob väntar på att få gå över vägen.


Trots att Kobebiff lockade så var det omöjligt att motstå IKEAs köttbullar och potatis. Ni förstår nog inte vad vi känner efter att ha varit utomlands så länge!


Efter lunchen besökte vi UCCs kaffemuseum och lärde oss massor om hur kaffebönor skördas och tillreds och de olika sätten att koka kaffe. Väldigt kul museum men det var inte många andra där. Sist fick man ta ett test så både jag och Jakob är nu officiella kaffeprofessorer, vi har till och med id-kort!


Vi var såklart tvungna att smaka på kaffet de hade där men eftersom jag inte är så förtjust i kaffe så tog jag en med mycket mjölk, det var gott!



Allra sista dagen på resan gick just åt resandet. Det tog nio timmar med tåg från Kyoto till Chiba.

Allt som allt var det en väldigt lyckad resa. Reser gärna till Kansai igen!

Egentligen började skolan igår men jag har lyckats ordna mina kurser så att jag är ledig på måndagar! Det betyder 3-dagarshelger resten av terminen, yay!

Idag hade jag det dock tufft mycket på grund av mig själv. Av någon anledning hade jag fått för mig igår natt att jag inte hade något första perioden så jag satte klockan på 8. Efter att ha snoozat i 20 minuter kommer jag plötsligt på att jag visst har en lektion kl 8.50 så jag rusar upp ur sängen, byter om och cyklar iväg.

Som tur slutar vi lite tidigare än vanligt på den lektionen så jag hinner gå och köpa frukost innan andra lektionen. Jag blev bjuden på välkomstfest i forskarrummet ikväll så min plan var att åka hem tredje perioden när jag inte hade något och duscha. Då får jag reda på sista minutrarna av andra periodens hållfasthetslära att det finns en räkneklass för den och att den var nästa period... Men det ordnade sig ändå för vi hade inte lärt oss tillräckligt än för att räkna så vi blev släppta efter att han förklarat hur lektionerna skulle gå till och vad betygen baserades på.

Så jag skyndade hem och tog en snabb dusch och efter det har allt gått bra. Festen var jättekul och jag träffade en kinesisk man som inte kan japanska och en brasiliansk tjej som har varit i Chiba 4 år!

Inför resan söderut i Japan så köpte vi ett femdagars tågkort. Under en viss period kunde man åka alla JR-tåg, förutom shinkansen och snabbtåg, obegränsat. Vi hade bara använt upp fyra dagar av fem och tågkortet gick ut i lördags fick jag veta dagen innan. Jag bestämde mig för att åka någonstans bara för att använda upp kortet. Tyvärr var Jakob upptagen (med Magic) så jag åkte alldeles själv till Kamakura. Det här var den första gången jag åkt på utflykt utan någon annan!

Kamakura är känt som nordöstra Japans Kyoto för att det finns så många tempel där. Jag fick tur med vädret och det var 20 grader varmt när jag gick omkring och sightseeade.


Första templet jag kom till. Nästa söndag ska det hållas bågskytte från häst här så jag ska nog åka tillbaka.


Förutom tur med vädret hade jag turen att råka på ett japanskt bröllop.


Nästa ställe jag kom till var det här. Egentligen skulle jag till ett helt annat ställe men gick fel...


Man får ta bilder på sig själv när man inte har någon med sig (och inte vill fråga någon om hjälp).


Hittade ett ställe med massa bambu.


Det var gott med en lila potatisglass.


Sakuran blommade fortarande fint i Kamakura.


Kamakura är känd för sin stora Buddha.


För 20 yen fick man gå in i Buddhan. Ja, den är ihålig!


Kamakura är också känt för en stor Kannon-staty men den fick man inte ta bild på.


Det var jättefint på tempelområdet där Kannon fanns, en massa färgglada blommor.


Även fin utsikt!


Det fanns också en grotta som hade väldigt lågt i tak.


Efter det satte jag mig på stranden och tittade på folk som surfade.


Fin solnedgång.

Efter det åkte jag till Tokyo och åt middag med Jakob och Peter och sedan fikade vi. Bra avslut på en bra dag.

I torsdags var både Jakob och jag tvungna att gå till skolan för att fixa med några saker. Det var jättefint väder den dagen så vi bestämde oss för att gå ut på lunch och sedan hanami.


Trädet framför vårt dorm.

På skolan finns det en allé och ena sidan är sakuraträd så det var jättefint.


På foton så smälter sakuran in i bakgrunden men i verkligheten så ser det mer imponerande ut.

Egentligen skulle vi äntligen äta vietnamnesiskt till lunch men eftersom jag fortfarande var täppt i näsan och inte kunde känna så mycket smak så blev det en billig lunch istället. Mätta men kanske inte så belåtna så gick vi till Chiba Park.


Chiba Park är ganska stor och de har bland annat en sjö...


...där man kunde ro runt i små båtar.

Jag hade redan tjatat om att jag ville åka roddbåt med Jakob ett tag så nu gick han äntligen med på det!


För 200 yen (16 kr) fick man ro runt i en halvtimme. Jakob rodde oss runt hela sjön men efter ett tag ville jag också testa på att ro så vi bytte. Jag tyckte att det gick bra för jag fick oss fram dit vi skulle och jag kunde vända 180 grader men Jakob klagade på att jag rodde snett!

Igår var det för en gångs skull fint väder här. Soligt och inte blåsigt men fortfarande lite kallt. Jakob och jag hade planerat på att åka till Tsukiji fiskmarknaden för att äta frukost så vi träffades upp kl 7 och gav oss iväg. Det var rusningstid på tåget och det fick vi känna på. Efter två tågbyten och en och en halv timme var vi framme i Tsukiji. Nu skulle vi bara hitta till matställena. Det är stort på Tsukiji så det tog oss kanske en halvtimme innan vi kom till ett ställe med billiga don, ris med topping.


Jakob tog chuutorodon. Mellanfet tonfisk.


Jag tog en kaisendon. Olika sorters mat från havet. Blev så mätt!

Efter det skulle vi till Sony Building men de öppnar inte förrän kl 11 så vi hade lite tid att slå ihjäl. Vi gick runt i Ginza och tittade på alla dyra grejer man inte har råd med, eller inte ens vill ha om man hade råd för den delen. Bara för att vissa saker är märkesvaror så betyder det inte att de är finare än andra saker.

Inne i Sony Building fick man testa på deras nyaste saker. Jakob lekte med PS3 och jag pillade på nya telefonen Xperia. Det fanns också kameror och videokameror att testa. Sedan gick vi på en visning för 3D-hemmabio, man fick ha på sig 3D-glasögon men de var inte de där man får på bio utan krävde elektricitet. Sedan fick vi se klipp från 3D-filmer, vanliga filmer som tv visar i 3D, 3D-spel osv. Ett av klippen var riktigt bra, filmen heter Goemon, ska se om jag hittar den någonstans.

När vi var klara där inne så tog vi oss till Yasukuni Shrine. Där finns det sakuraträd och även en stor park i närheten. Trots att sakuran inte blommat ut ordentligt än så fanns det massor med folk där och massa matstånd.


Kanske berodde det på det fina vädret.


Så fint med vita sakurablommor och blå himmel!


Hela vägen till templet fanns det matstånd uppradade och efter att vi hade kollat in utbudet så tog vi oss över en bro till parken.


I parken så fanns det en sjö där sakuraträd växte längs kanten. Så romantiskt att åka roddbåt här, men Jakob vägrade, känns som det alltid är jag som föreslår grejer och han som vägrar.


Vi gick tillbaka till matstånden och jag åt grillad kotunga på spett till lunch, så gott!

Det var länge sedan jag hade ett inlägg som inte handlade om resan men å andra sidan så har det inte hänt så mycket sedan dess. Igår var vi i alla fall på Tokyo International Anime Fair 2010. Jakob trodde att det skulle vara kö men jag tänkte att vi har ju redan köpt biljetter så vi är ju garanterade att komma in. Vi kompromissade med att åka 8 på morgonen för att komma dit 9.20 fast det inte öppnade förrän 10. Måste säga att jag är glad att vi åkte såpass tidigt för det var kö. Väldigt långa köer med 4 pers på varje rad och vi kom sist i kö 4.


Här kan man se kö 3 och 4, fyrtio minuter innan det öppnade...

Efter en timmes väntan började vi äntligen röra på oss och gick in men där blev det ännu mer köande, kanske beroende på att de bara hade 6 pers som checkade biljetter.


Inomhuskön var i varje fall bättre än att stå ute i kylan.

Väl inne var det större, högljuddare, fler grejer och mer imponerande än jag hade föreställt mig.


Det fanns stora flygande karaktärer från olika anime. Det fanns till och med en Conan men det har vi på andra kameran.

Efter tio minuter hade jag och Jakob redan tappat bort varandra så jag gick runt och tog bilder på olika animefigurer.


Kon från Bleach.


Kakashi från Naruto.


Någon från Full Metal Alchemist Brotherhood.

Det fanns många karaktärer som gick omkring men alla verkade jobba där. Jag såg bara en cosplayer och det var lite besvikande, kanske var jag på fel ställe...

Efter 4 timmar därinne så tröttnade Jakob och jag så vi gav oss hem.


Det var verkligen jättemycket folk där inne. Svårt att ens ta sig fram.

Jag tittade på hemsidan och igår hade det varit totalt 51073 besökare!

Vi gick ganska tidigt men självklart gick vi inte tomhänta därifrån.


Här är alla gratisgrejer man kunde samla på sig. Det var mycket flyers och reklam men även roliga grejer som masker från Conan och Bleach, tjocka mangaböcker med nya artisters arbeten, vykort, klistermärken och en solfjäder.


Något väldigt användbart som man fick var fina plastfickor med tryck.


Jag köpte två biobiljetter till Conan-filmen som kommer i april och fick posters!


Köpte också Limited Edition Conan-kakor med en plåtask som ska likna en mangabok.


Jag gillade den här påsen. Kolla övre högra hörnet, thrill representeras av en nattouböna som hänger i sitt slem hehe. Fick påsen när jag köpte en spåbok med Mameshiba-tema. Man tittar upp det år, månad och dag man är född och får veta vilken böna man är. Jag är en jellybean och Jakob en lins. På kärleksfronten passar vi jättebra ihop men det visste vi ju redan hehe. Skriv en kommentar om ni vill veta vilken böna ni är!

På dagens schema stod Osaka Castle så efter att ha checkat ut från hotellet och köpt frukost från närmaste Lawson så gav vi oss iväg. Även vid Osaka Castle så fanns det en stor plommonblomträdgård. Jag undrar inte om de nästan är snyggare än körsbärsblom eftersom det finns fler färger men å andra sidan så är körsbärsblom större och syns bättre.


Det tog ett tag att gå från stationen till slottet. På vägen passerade vi plommonträd, en vallgrav och stora stenar.


Ganska imponerande sten eller hur. Man undrar hur de lyckades stapla upp sådana stora stenar utan hjälp av moderna maskiner.

Väl uppe vid slottet så tittade vi på alla souvenirer och tog foton. Vi bestämde oss för att inte gå in, måste spara pengar lite då och då.



Nu var det dags för lunch kom vi fram till men först var vi tvungna att hitta tillbaka till stationen. Som vanligt så gick vi vilse men sen kom vi rätt och kunde åka till ett kvarter med en massa restauranger.

Maten var god och väldigt mättande så efteråt gick vi bara omkring och tittade på Osakas gator. Nu var jag så trött efter en veckas resande så när jag såg ett jättestort 7 våningars(?) Yodobashi Camera (känd elektronikaffär) tvingade jag dit de andra. De gick och tittade på grejer medan jag provtestade 5 st fotmassagemaskiner. Väldigt skönt! Det är ganska vanligt i Japan att folk provtestar massagestolar länge. När jag kom dit så låg folk och sov i sina massagestolar och efter en timme när vi gick så låg de fortfarande kvar.

Nåja, efter att ha vilat upp mig så var det eftermiddag och vi var tvungna att åka vidare för att hinna till Himeji och sedan Okayama där vi skulle sova på mangacafé.

Efter någon timmes tågresande kom vi fram till Himeji, det visade sig då att slottet redan stängt men vi gick runt i parken runt omkring och det var väldigt trevligt.





Jakob bejakade sin barnsliga sida och testade en rutschkana...


...medan jag och Koto testade gungbrädan.

Vi gick runt i parken tills det mörknade och blev dags för middag. Då gick vi tillbaka till stationen och hittade ett ställe som fortfarande serverade lunch(!) och åt där.

Sedan tog vi tåget vidare till Okayama och kom fram runt nio på kvällen. Jag hade inte tagit reda på exakt var mangacaféet var utan visste bara att det fanns i närheten av stationen så jag frågade en man som checkade biljetterna om han visste. Han såg ut att bli helt paff och sedan började han vifta på händerna och säga "Nej, nej inget sådant!". Jag trodde först att jag hade sagt något fel men sen kom en yngre man och pekade på en karta var det låg... Det var nog första gången som en japan har fått mig att känna mig som en utlänning hehe.

Innan vi gick till mangacaféet så tog vi ett stopp på McDonalds för det kostade som sagt 2300 yen för tio timmar och vi ville inte bli utsparkade för tidigt.

Sista dagen alla tillsammans och vi hade fortfarande inte besökt Nishiki Market. Flera gator med mat, souvenirer och annat skoj.Vi såg stekta minibläckfiskar på pinne med vaktelägg i huvudet så de skulle se puffiga ut. Jag köpte sashimi på pinne, har ätit godare.


Jakob tvingade KFC:s Colonel Sanders att mata honom med en clementin.

Jag spenderade säkert tusen yen på att försöka vinna en kapibarasan utan att lyckas och en annan kille i sällskapet försökte vinna en one piece-klocka utan tur. Till sist tog Jakob min plånbok och drog iväg mig... De där spelen är beroendeframkallande.


Vi hittade ett ställe vid namn Sweets of Ninja och såklart var vi tvungna att testa. Det visade sig vara ett all you can eat med sötsaker, pasta och sallad. Personalen var klädd i ninjadräkt och när hon skulle förklara reglerna, 90 minuter, ta inte mer än du kan äta osv, så stod allt i en ninjascroll.

Efter maten så åkte vi tillbaka till stationen där vi hade låst in vårt bagage. Sedan sade vi hejdå till de tre som skulle åka tillbaka till Tokyo på kvällen. Jakob, Koto och jag skulle nu åka till Osaka för att checka in på vårt hotell. Det här hotellet var det billigaste jag kunde hitta och man fick till och med ett privatrum till skillnad från andra billiga ställen som hostels. Jakob och jag fick en fungerande tv och hade till och med utsikt från fönstret.


Något som inte var så bra med det stället var dock toaletten. Det var inte det att de var äckliga utan det som störde mig var layouten. På varje våning fanns det toaletter som alla delade på. I vårt fall så såg det ut såhär.





Se min fina bild!
När jag var inne på den högra toaletten hörde jag hur en man kom in och han ställde sig bredvid mig och började kissa! Jag stannade kvar i toalettbåset tills han hade gått. Inte bara det, i hissen fanns en lapp där det ungefär stod. "Var snälla och gå inte runt utan kläder, det bor faktiskt tjejer här". Som tur så såg jag ingen naken man i alla fall.

Det var fortfarande ganska tidigt efter incheckningen så vi åkte tillbaka till akvariet för att åka på pariserhjulet.


Tyvärr så regnade och blåste det men utsikten var väldigt fin!

Efter det så åkte vi tillbaka till hotellet och åt middag framför tvn. En lugn kväll då och då är skönt!

Idag var näst sista dagen för tre av våra medresenärer så vi tre tjejer bestämde oss för att avsluta stort genom att sova sista natten på ett ryokan. För 4200 yen ca (340 kr) per person fick vi tre ett ganska stort rum med tatamimattor, eget badrum och en balkong samt en tv som inte fungerade. Det bästa med stället var dock badet! Så skönt att sjunka ner i det varma vattnet och bara prata om allt och ingenting tillsammans.

Dagen började dock med lite trubbel. På grund av att det tog längre tid med tvätten än vad jag trodde och för att folk inte kunde bestämma sig för vad de skulle göra så gav vi oss iväg senare än vanligt. Idag delade vi på oss, tjejer och killar för sig. Vi tjejer började med att checka in vårt bagage på ryokan som låg mindre än en minut från stationen. En av tjejerna är väldigt intresserad av Shinsengumi, en militärgrupp som var verksam under slutet av 1800-talet så vi vandrade till ett ställe som var associerat med dem. Efter det kom vi till ett jättestort tempel.


Hongan-ji, bild från Wikipedia.


Där fanns också ett jättestort träd som vi tror är sakura. Se så många stöttor som krävs för att hålla upp trädet!

Nu var det eftermiddag och vi skulle träffas upp med killarna vid guldpaviljongen. Problemet var bara att vi inte riktigt visste hur man skulle ta sig dit. Visst kunde vi gå tillbaka till stationen och ta en buss därifrån men det är ju inget kul... Så vi gick mot norr och när vi passerade en busshållplats så passade vi på att se om någon buss gick härifrån dit. Det gjorde det inte men två tjejer som väntade på bussen gav oss en jättebra karta med alla busslinjer och hållplatser utritade. Nu visste vi i alla fall vilka bussar vi kunde ta. På kartan gick vår buss från en hållplats inte så långt bort men kartor bedrar en... Vi gick och gick men kom aldrig dit och det var kallt ute. Till slut kom vi till en tågstation istället och tog tåget. Nu var väl ändå killarna framme före oss och väntade. Nej, de var ännu långsammare än vad vi var hehe. Så vi gick in till Kinkakuji, guldpaviljongen. Just då var det ganska soligt så det var jättefint!


Efter att ha väntat där i nära en timme på killarna och efter flera telefonsamtal då de sa att de redan var inne men inte såg någon guldpaviljong så kom vi fram till att de hade kommit till något helt annat ställe och eftersom de redan betalat inträde dit så de ville inte gå därifrån...
Faktiskt så hade vi tjejer redan planerat att gå till Kitano Tenman-gu, där killarna var så vi började gå. Det tog kanske en halvtimme och då hade killarna gått mot guldpaviljongen som stängde precis innan de kom fram...


Hur som helst, det var jättefint i plommonträdgården som innehöll ca 2000! träd blommandes i olika nyanser av rosa.


En familj från Himeji hjälpte oss att ta bilder.

Eftersom det var sista middagen tillsammans så hade vi bestämt sedan innan att vi skulle äta på 11 våningen av Kyoto Station för att se på nattutsikten. Så vi tjejer begav oss till stationen och var där strax innan den avtalade tiden. Killarna kom dock inte förrän 40 minuter efter det! Massa väntande på killarna idag!

Sista kvällen, såklart måste vi sjunga karaoke! Det var jättekul!

Den här dagen fyllde en i sällskapet år och jag och Jakob firade 41-månadersdag! Födelsedagsbarnet ville fira i Osaka så det var dit vi begav oss idag. Vi kom fram runt lunchtid och i Osaka så måste man ju äta takoyaki. På vägen till Osakas akvarium så gick vi förbi en liten restaurang som sålde takoyaki och yakisoba. Stället var verkligen litet för hade vi varit en person mer så hade vi alla inte fått plats.


Men de hade jättegod och billig mat. 12 st takoyaki för 500yen (ca 40 kr)! För jämförelse skull, här i Inage finns ett ställe som säljer 8 st för 600 yen. Väldigt mumsigt. Osaka verkar ha billigare mat än många andra ställen.

Efter maten gick vi till Kaiyukan som är namnet på Osakas akvarium. Det är känt för sin stora valhaj men vad jag helst ville se där var något annat.




Innan man åkte upp i rulltrappan för att komma till översta våningen för att därifrån sakta gå ner förbi alla akvarier så fanns en valhaj man kunde ta foton med.


Det fanns levande kapibarasan där! Självklart var det dem jag ville se mest hehe.


Efter akvariet såg vi på en gatushow där en kille gjorde massa tricks som att jonglera med brinnande facklor osv. Väldigt underhållande för han misslyckades ganska ofta. Exempelvis fick han göra om ett trick flera gånger för att han inte kunde tajma musiken rätt hehe.

Vi var också inne i köpcentret bredvid akvariet. Där fanns bland annat en popcornaffär som hade popcorn i 32 olika smaker. Vi provade senap&majonnäs, jalapeno och plommon&tonfisk...

Efter det skulle vi egentligen åka det stora pariserhjulet på området men det var avstängt för reparation så vi åkte till en annan del av Osaka. Honmachi ska ha långa shoppinggator men vi irrade runt ett tag innan vi äntligen hittade dit. Sedan spenderade vi eftermiddagen på en Starbucks och gjorde inte så mycket. På vägen hem köpte jag och en annan tjej ingredienser för att göra efterrätt som present till födelsedagsbarnet. Våra bakelser med rulltårta, 3 sorters glass och banan blev väldigt omtyckta!

Den här dagen träffades vi i J Hoppers mysiga vardagsrum på morgonen för att prata om vad vi skulle göra idag medan vi drack gratis te med mjölkpulver! De flesta verkade intresserade av Iga Ueno, en ninjastad i närheten (?) av Kyoto. Så vi beslutade oss för att ta oss dit. Efter ca 2 timmars tågande var vi framme och det märktes verkligen att den här staden var känd för ninjor. Till och med sista tåget vi tog för att komma dit var dekorerat med ninjas.


För att inte tala om tågstationen som hade ninjadockor klängandes lite här och var. Efter lite strul med tågbiljetterna, man kunde inte komma ut med ett suica-kort på den här stationen för de hade inte avläsarna..., så kunde vi äntligen bege oss till ninjamuséet.


På vägen dit så passerade vi en ninjatoalett och skojade om att det måste vara en ninjaparad idag för att det var så tomt på gatorna (ninjor smälter ju in i bakgrunden hehe).


Lägg märke till alla kaststjärnor de lyckats få med i texten hehe.

Innan vi gick in i själva muséet så ingick en uppvisning av ett ninjahus. Ninjor var tydligen farmare vanligtvis och bodde i "vanliga" farmarhus men när det behövdes så kunde de utföra olika uppdrag åt sina daimyous.
Det fanns ganska många hemliga dörrar och ställen i det här huset och en ninjatjej demonstrerade allt för oss.


Jakob fick testa en hemlig svängdörr.

Efter uppvisningen så gick vi ner i källaren där den första delen av muséet fanns. Väldigt mycket om ninjas som man inte visste eller trodde helt fel om. Ett av de intressantaste museum jag har varit på.


Man fick bland annat testa träningsvästar som ninjas hade på sig dagligen för att bygga upp muskler. Den här västen väger 10 kg men det finns de som väger ända upp till 20 kg. Det var inte så tungt att ha den på sig men höll man den med en arm så var det inte lika lätt och tydligen kunde ninjas hålla sin egen kroppsvikt med bara fingrarna!


Efter att ha gått igenom hela muséet och tagit lite foton så var det dags för lunch och även idag åt vi udon! De andra började tröttna på udon efter detta men av någon anledning utvecklade jag en craving för de tjocka vita risnudlarna och vill nu äta dem nästan jämt!

Förutom ninjamuseum så fanns det ett slott här på området så dit begav vi oss efter lunchen.


Man var tvungen att gå upp för en brant stentrappa för att komma upp till slottsområdet. Utsikten var spektakulär!

Tyvärr var själva slottet inte lika fint att se på för det var under konstruktion på utsidan. Insidan innehöll gamla saker som hade använts i slottet, inte så intressant. Har man sett ett japanskt slott så behöver man nog inte gå in i ett annat.


Jag hittade en fin hjärtformad sten!

Egentligen fanns ett tredje ställe här i området för turister men vi var ganska frusna nu och bestämde oss för att åka till Nara istället som låg (nästan) på vägen tillbaka till Kyoto. Tyvärr så missade vi precis ett tåg och var tvungna att vänta en timme på nästa. Det ledde dock till att vi fick prova stadens specialitet, hårda kakor. Och de var verkligen hårda kan jag lova. Man kunde inte bita igenom dem utan bara suga och skrapa loss lite i taget, ganska gott dock.


Väl i Nara var det redan mörkt. Nara är ju bland annat känt för sin park där rådjur går runt fritt och det hade jag sett fram emot. Men nu var det så mörkt att man inte kunde se någonting, rådjuren låg och vilade och tog man foton så fick de läskiga röda ögon! Till på köpet så började det att regna.
Nåja vi hade kommit hit av en anledning, förutom rådjuren, det skulle hållas en eldceremoni här under 14 dagar med början idag.


Trots regnet så var det ganska många japaner och några icke-japaner som samlats för att bli välsignade med ett tryggt år. Under en halvtimme bars 10 stycken 6-8 meter långa facklor upp till templet och när de brunnit ett tag så skakades glödande kol ner över åskådarna.


Ganska imponerande syn. Det mest imponerade är kanske att det bara är en person som hanterar denna superlånga fackla.

Nu var det ganska sent på kvällen och Jakob var hungrig. Under hela resan har det för övrigt nästan alltid varit Jakob som klagat på att han varit hungrig och velat äta, inte jag, vilket är en överraskning hehe.


Curry på Coco Ichibanya!
Den till vänster är min och den till höger är Jakobs. Han tog extra stor portion. Två av våra kompisar tog nivå 4 respektive nivå 5 i styrka på sina currys. Jag fick smaka en sked från varje och det var starkt! Båda dem var ganska svettiga och röda i ansiktet efter maten. Jag brukar föresten bara ta regular (nivå noll) och tycker att det är starkt nog.

Ännu en god natts sömn väntade!

Jakob och jag hade bestämt att vi skulle ta den här dagen för oss sjäva, bara vi två. Vi begav oss ut till fots för att försöka hitta till Fushimi Inari, ett ställe där det finns hundratals (!!) rödmålade torii.


Jag älskar den färgen!

Dessa toriis sträcker sig från ett tempel vid foten av ett berg ända upp till toppen. På vägen finns det olika små tempel, restauranger och såklart, souveniraffärer.


Inari är bland annat gud över rävar och lyckosamma affärer så dessa toriis har olika företag satt upp för att få god tur. På ena sidan står företagets namn och på den andra sidan datum.

Det tog ganska lång tid och mycket energi för att gå hela vägen upp.


Men Jakob och jag gjorde det!


Och belönades med en storslagen utsikt!


På vägen kunde man beskåda många statyer av rävar.

När vi var på väg ner så kom vi till ett vägskäl och bestämde oss för att ta sidospåret för att se var det skulle leda oss. Det ångrar jag inte för vi fick se ett coolt litet vattenfall men Jakob som hade ett stort hål i sin vänstra sko tyckte inte att det var lika kul.


Vattenfallet var gömt inne i en gränd och för att komma nära det så var man tvungen att gå ner i strömmen som skapats av allt vatten.


Här har Jakob räddat upp sig på en liten sten.

När vi väl kommit ner för berget så träffade vi på våra resekamrater. De hade cyklat vilse på morgonen och inte lyckats ta sig hit förrän nu hehe.


Vi tog lite foton tillsammans och sedan blev vi hungriga så Jakob och jag bestämde oss för att bestiga berget igen. I alla fall fram till första restaurangen för att där äta Kitsune (Räv) Udon. Trots namnet så är det inte gjort på räv utan på söt friterad tofu, tydligen rävars favoritmat...
Mumsigt men ägaren/servitrisen där var nog den buttraste vi träffat på i Japan.

Efter maten så skildes vi åt igen. Jakob och jag bestämde oss för att gå till ett tempel i närheten men den här gången var det vår tur att gå vilse. Vi irrade runt ett tag och under den tiden så hann solen gå i moln och det blev mycket kallt!


Toufukuji är ett stort buddhistiskt tempel och när jag säger stort så menar jag superstort.


Om det fanns ett dörrhandtag där så skulle jag inte nå upp till det hehe.

Efter att ha gått runt lite och nästan frusit ihjäl bestämde vi oss för att gå(!) till en annan sevärdhet i Kyoto, Sanjuusangendou. (Ännu) Ett tempel där det finns 1001 statyer av Guan Yin i guld och i mänsklig storlek. Rekommenderad av min tutor.

Utställningen var inomhus men det var pappersväggar så varmt var det inte. Dessutom var man tvungen att ta av sig skorna... Men statyerna var verkligen imponerande.


Tyvärr fick man inte ta bilder där inne fast som tur så har vi Google!

Förutom att vara känd för alla statyerna är det här stället också berömt för bågskyttetävlingar. Förr i tiden så hölls det en känd bågskyttetävling en gång om året då samuraier under 24 timmar (!) sköt oavbrutet för att se vem som kunde träffa målet flest gånger. Inte nog med det. De sköt från ena änden av templet till den andra, dvs 120 meter och det fanns ett tak som gjorde att pilarna inte kunde gå över 2.2 meter upp. Rekordet är 13.053 pilar skjutna varav 8133 träffade!


Här visar Jakob hur det ska gå till. Egentligen ska händerna byta plats men då skyms hans ansikte och vi orkade inte gå 120 meter till andra änden för att ta bilden där hehe.


Det här stället hade också massa av den här speciella röda färgen. Stackars Jakob ser ut som om han blivit utelåst.

När vi var klara här tog vi oss tillbaka till hostelet och mötte upp de andra. Sedan åt vi middag tillsammans och åkte buss till Gion, ett känt geishakvarter.


Några geishor hittade vi inte men väl ett till tempelområde!


Gion var väldigt fint med gammaldags hus och små trånga gator!

Måste säga att jag sov väl den natten också. Det blir mycket gående när man semestrar.

Fredagen den 26:te tog vi nattbussen från Tokyo till Kyoto. Resan gick bra och det var ganska bekvämt i bussen trots att det tog ca 7 timmar att ta sig dit. Vi kom fram tidigt på morgonen, innan McDonalds ens öppnat. Det var väldigt kallt i Kyoto i alla fall på morgonen men vi värmde upp efter att ha låst in våra väskor på Kyoto Station, en av de bästa och snyggaste tågstationerna jag har varit på.


Kyoto Station

Efter att ha tagit en snabb frukost på McDonalds så bestämde vi oss för att gå till vårt första resmål, Kiyomizudera. Det tog lite tid men det var det värt. Vi passerade genom många intressanta områden och kom dit ganska tidigt ändå.


Väl där så tog vi en massa foton med Kyoto i bakgrunden.


Ni kanske känner igen det här stället från anime och manga?


Självklart var Jakob och jag tvungna att ta en bild därifrån!


Vid Kiyomizudera fanns det förutom templet även en underjordisk gång som skulle representera färden i mörker genom livmodern. Jag har aldrig varit med om en plats så fullkomligt mörk, man kunde inte se någonting, det var ingen skillnad om man blundade eller inte. Man tog sig fram genom att ha ena handen mot ett rep som spände genom hela gången. Väldigt läskigt nu när jag tänker tillbaka, vad som helst hade kunnat vara bredvid mig utan att jag märkte det.
Lite längre in på området fanns det också ett shrine dedikerat åt kärlek.


Ser ni hjärtat?


Kiyomizudera som för övrigt betyder "det rena vattnets tempel" har fått sitt namn från vattnet som strömmar ner här vid tempelmarkerna. Om man dricker vattnet så får man önska sig något som kanske går i uppfyllelse.

Jag fyllde koppen ganska rejält och drack upp nästan allt. Kommer min önskan att uppfyllas?


På vägen ner från berget så gick vi turistgatan, en gata med massa souveniraffärer på båda sidor. Det bästa med det? Massa provsmakningar av Kyotos delikatesser. Det fanns en affär som delade ut gratis te och lät en gå in och sitta och sampla alla deras varor utan att man behövde betala någonting! Jag kommer definitivt att gå dit igen om jag ska till Kyoto igen.


(bild från google)
De hade jättegod 八っ橋　(yatsuhashi) en sötsak som verkar vara Kyotos kännetecken. Det är rå deg gjort på rismjöl med söt bönpasta som fyllning. Oishii! Den vanligaste och populäraste smaken verkar vara kanel men det finns en massa smaker som jordgubb, banan, choklad, sesam, grönt te osv osv.

Trots att jag åt en massa yatsuhashi så var jag ändå rätt så hungrig när vi väl kommit ner igen och de var de andra också så vi åkte buss tillbaka till stationen och åt på Subway!



I Japan så har de andra sorters fyllningar än i Sverige. Jag tog räk- och avokadomackan. Gott!

Efter maten så gick vi till vårt hostel, J Hoppers, för att checka in. Jag kan verkligen rekommendera det här stället. Det är nog det mysigaste hostelet jag har varit på.
Där träffade vi en britt som också var här på semester så han hängde på oss, eller rättare sagt, vi följde med honom, till The Imperial Palace.


Det var stort! Tyvärr så kunde vi inte gå in för man behövde tydligen skicka efter tillåtelse i förväg. Men det gjorde inget för det fanns en jättestor trädgård som vi utforskade istället.


Plommonblommorna(?) hade precis börjat blomma och det fanns ganska mycket folk där som tog bilder.


Jakob är macho!

Efter allt gående så var vi rejält trötta så vi åt en tidig middag och återvände till hostelet. Men innan dess hann vi hitta en tårtbutik i stationen med otroliga tårtor som vi ville prova.


Tyvärr så var de väldigt dyra. En liten bit kostade ca 800 yen (64kr) så det slutade med att vi stirrade på dem varje gång vi gick förbi under resten av resan men aldrig köpte...

Väl på hostelet så ville Jakob sova för han hade inte gjort det på nattbussen. Vi andra vilade lite och tog oss sedan tillbaka till stationen för att se på nattutsikten. Det finns en utsiktsplats på 12 våningen där man kan se Kyoto bre ut sig under en och det bästa är att det är gratis!

Sedan gick vi tillbaka till hostelet och sov som stockar allihopa.

Det var jättefint väder här i Inage idag. Jag gick till och med och handlade i shorts! Efter att jag handlat så skulle min kompis och jag spela bordtennis men ingen av oss var särskilt bra på det så det blev ganska mycket springa runt och fånga bollen. Vad snällt att man kan låna all utrustning och till och med plats att spela på här där vi bor. Lite exercise fick vi!
Efter det så ringde vi en till kompis och gick till 100 yen-affären för att köpa badmintongrejer. Två racket och en boll (?) kostade 105 yen dvs ca 8 kr! Jag köpte förutom det även ett hopperep. Sedan gick vi till parken och började spela. Ingen av oss var så bra på badminton heller men vi skyller på att det var blåsigt hehe

Efter det åt jag gröncurry till middag. Gott!
De kom över vid sju och så hade vi filmkväll. Vi brukade ha det hela tiden innan men eftersom vi haft mycket att göra på sistone hade vi uppehåll. Ikväll såg vi på Mindhunters. En film som jag rekommenderar. Väldigt spännande!

Jag ringde även till posten om någon som kan komma och hämta mitt paket. De kommer på fredag så mamma och Betty får väl paketet någon gång i april.

Imorgon kommer Emma hit! Vi ska hitta på roliga grejer och kanske gå på karaoke om hon vill.

Idag skulle Jakob och jag åka till ett museum över japansk historia dit vi redan varit en gång men eftersom Jakob hade extra biljetter så tänkte vi åka dit igen. Jag slog upp museum history Japan Chiba på Google och kom fram till muséets hemsida, skrev ner hur man skulle ta sig dit och ritade till och med en karta.
När vi reda hade bytt tåg en gång och var på väg mot Chiba-dera kom Jakob med följande uttalande: Låg inte muséet i Sakura? Och det gjorde det ju. Muséet som jag googlade upp var ett annat museum över historia... Hur många sådana kan det finnas i Chiba?! Hehe åtminstone två vet vi  nu.
Det slutade med att vi åkte till muséet jag hade kollat upp och det var inte så dåligt.



Maten som jag förberedde i morse till vår picknick.



På vägen till muséet passerade vi en Plumeria, men det här var ett bageri.



Jakob som går i förväg för att han skäms över att flickvännen ska fota grejer. Varför köpte vi en kamera för?!



Vid muséet fanns det en stor park som var gratis att gå i. Här ser ni Jakob framför ett blomande plommonträd.



Vi picknickade bland några stenar. Det var jättevarmt i dag, perfekt för att äta ute!



Jakob fågelskådade lite efter att vi hade ätit upp.



Jag fick inspiration från Pernilla och Lams blogg, vi behöver ingen som tar foto åt oss för att vi ska komma på samma bild.



I parken fanns det också en sjö med ankor! (eller är det gäss?)



I en del av parken fanns det massa statyer och även en byggnad(?) som såg romersk/grekisk ut.



Från statykullen kunde man se ut över staden. Hehe det ser ut som om jag har fångat statyn på bild i en pinsam situation.



Jakob ville inte bli fotad och gömde sig bakom pelarna men man kommer inte undan mig!



Medan vi vandrade hittade vi ett blommande träd vi ett övergånsställe. Det kändes animeiskt!



Det fanns en del i parken med över 200 sakuraträd.



De har precis börjat knoppas. Så vackert.



Egentligen ska inte sakura blomma förrän i april men dessa kanske är tidiga. Eller så är de inte sakura?



Rosa blommor och blå himmel!



Vita blommor är också fint.



Det fanns inte så många unga människor där, mest pensionärer och barnfamiljer. Och vi!



Sedan hittade vi till och med en bro så man kunde beundra sakura ovanifrån.



Jag gillar broar!

Det slutade med att vi vandrade runt i parken och aldrig gick in på muséet. Vi får åka tillbaka någon dag.

I natt var jag och kompisar på en nattlig resa till Tsukiji fiskmarknad. Jag var där för två år sedan men jag ville dit en gång till inte minst för sushifrukosten!

Det började klockan 22 på natten då 20 stycken energiska studenter och en lärare samlades på skolan för att tillsammans åka in till Tokyo.



Efter 2 tågbyten så kom vi fram till en station i närheten av Ginza. Då var klockan snart tolv och vi gick in på Denny's, en familjerestaurang, för att slå ihjäl några timmar och för att äta lite nattmat dvs efterrätt!



Kan ni gissa vilken som var min efterrätt? Ledtråd:Kiwiglassen var god!

Anledningen till att vi spenderade någon timme på restaurangen var för att vi skulle sova på ett mangacafé i väntan på att fiskmarknaden öppnade men det var billigast att bara vara på mangacaféet tre timmar. Så vid ca kl 01.00 gick vi från restaurangen genom ett fortfarande ganska så livligt Ginza och kom fram till något som jag har velat besöka sedan jag kom till Japan. Tre timmar på det här mangacaféet kostade ca 1000 yen och då ingick allt man kunde dricka, manga och datorer samt sköna stolar.



Den här fåtöljen spenderade jag tre timmar i men jag sov bara en halvtimme för det fanns en bra manga som jag velat läsa där. Det var ganska mysigt, man fick ett eget bås med fördragbara gardiner.



Såhär såg det ut. Lite trångt men inte många som rörde sig ute i korridorerna ändå.

Vid 4-tiden så tog vi oss ut på gatorna igen och nu var det ganska ensligt och tyst, i alla fall tills vi kom fram till de större vägarna. När vi var framme vid Tsukiji så kändes det som om det var tidig kväll istället för tidig morgon på grund av alla morgonpigga fiskare och fiskhandlare.



Det började snöa medan vi gick och snöfallet blev bara värre och värre, när jag kom hem vid 8 på morgonen så höll det fortfarande på. Fast när jag gick upp vid kl 14 så var det solsken och allting hade smält. Tänk så många gånger det kanske har snöat på natten utan att jag ens vetat det för att allting smält tills morgonen...



Det var stort och kallt på Tsukiji. Vi fick fråga om vägen tre gånger innan vi hittade till tonfiskauktionerna.



På vägen dit så fick man bland annat se hur man skär upp stora frysta fiskar. Sågen liknar den vi hade på träslöjden.



Dde små lastbilarna fanns överallt och om man inte gick riktigt nära vägkanten så kunde man bli påkörd.



När vi var på Tsukiji för två år sedan så fick man gå som man ville i auktionssalen och se på de stora frysta tonfiskarna men nu så är besökare begränsade till en smal remsa av golv där vi inte är i vägen.



Vi var där i ca en timme och såg på medan de förberedde för auktionen genom att rada upp fiskarna och klistra på nummerlappar och sen såg vi lite av auktionen också. Mycket högljutt sjungande av auktionsförrättaren och diskreta handsignaler från bjudarna.



Det har blivit väldigt strikt sen vi var där sist. Nu fanns dessa skyltar lite här och var och en vakt gick runt och höll upp en "No Flash"-skylt.
Ungefär vid kl 6 lämnade vi fiskmarknaden och tog oss till den delen av Tsukiji där de säljer mat.



Det snöade fortfarande och var iskallt. Vi passerade många dyra sushirestauranger innan vi hittade det här stället som serverade fisk och skaldjur på ris billigt. Tyvärr var det inte inomhus utan mer under en takbelagd gränd så mina redan frysna tår tinade inte upp medan vi satt där.



Det blev bättre, mycket bättre, när maten kom! Jag valde en kaisendon (海鮮丼) med 7 sorters pålägg. En tidig men oerhört god frukost.

Efter maten så åkte vi hem och sov.

Ps. Jag har märkat att inlägg som jag har publicerat inte kommit upp på bloggen. Måste kanske maila blogg.se igen...

På alla hjärtans dag var planen att vi skulle ut och äta sushi men när vi väl gick ut så var det iskallt. Så istället skickade Jakob hem mig och cyklade för att köpa hämtsushi. Det var jättegott och snällt!

Efter maten så fick han chokladen som jag hade gjort till honom. I år blev det en liten ask med två våningar av chokladtryfflar.



Det blev han glad för man hen blev kanske ännu gladare för efterrätten.



Som var brylépudding. Jag vet inte hur många puddingar Jakob har ätit sedan vi kommit till Japan men han har provat alla sorter som finns i affärerna, han äter ofta två stycken åt gången och mer än en gång i veckan...

I år gjorde jag inte bara choklad till Jakob utan också till mina forskarrumskamrater.



Det var kul att dekorera!



21 st blev det sammanlagt. Borde räcka.

Ovan var alltså successen. Det som gick mindre bra var att ge choklad till en av lärarna.

Först gav jag till chefen över mitt forskarrum och också en av mina professorer. Han blev glad och sa att jag anpassade mig till japanska traditioner! Sedan gav jag till min advisor. Han blev också glad. Så knackade jag på hos en annan lärare och när jag räckte fram chokladen så blev det fel.

"Jag kan inte ta emot det på grund av vår relation, jag ska sätta betyg på dig. Men jag tar emot dina känslor"

What?!! Så pinsamt. Ok, jag förstår och respekterar det han gjorde för jag tycker inte heller att det är rätt att ta emot "mutor". Men det kändes ändå pinsamt. Och eftersom det hade gått så bra att ge till de andra lärarna så blev jag lite paff och kunde inte säga något i stil med att jag inte ville att det skulle påverka mina betyg...
Så nu sitter jag här med två askar choklad, jag vågade inte gå till den sista läraren efter misslyckandet, och vet inte vad jag ska göra med dem. Hehe kanske ska jag äta upp den japanska alla hjärtans dag-chokladen själv.

Idag är det fredag och med bara 2 dagars lektioner kvar i nästa vecka så kan man nästan säga att vårlovet har kommit! Hehe tänkte fråga vad ni ska göra under den kommande månaden av ledighet men kom på att i Sverige så har man inget vårlov. Ni får njuta av sommarlov istället medan jag måste gå i skolan i 30-gradig värme...

Ikväll ska jag och måndagsklassen på nomihoudai dvs allt man kan dricka (av alkohol) men eftersom jag inte dricker så kommer de 2500 yen som det kostar att vara ganska bortslösade. Nåja, jag får väl se det som en investering i mänskliga relationer. Plus att de har lite mat där också hehe

Imorgon måste Jakob, jag och kanske några till äta middag på en viss restaurang annars så går vår 10% kupong ut! Innan dess ska jag åka in till Tokyo och shoppa. Jag vill köpa en ny klänning till Alla Hjärtans dag och kinesiskt nyår.

På tal om Alla Hjärtans dag, idag har jag köpt choklad till mina 5 professorer. Jag tänkte först inte ge dem för jag har inte fått mina betyg än och jag vill inte att de ska tro att det är en muta men samtidigt så är Alla Hjärtans dag en högtid då man ska visa uppskattning och tacksamhet och det känner jag för dessa professorer så de får choklad i alla fall.

Jag har förresten mailat blogg.se om att det inte går att kommentera. Tack Anna för att du uppmärksammade det.

Tänkte berätta lite om hur det är att skriva tekniska tentor här i Japan så att ni som ska komma hit är lite förberedda i alla fall. Jag har nu haft tre stycken tekniska tentor och de var inte som att skriva tenta i Linköping. För det första så är de bara 90 minuter jämfört med 5 timmarstentorna jag är van vid. För det andra så beror tentaupplägget helt på professorn så alla mina tre tentor var ganska olika.

Den första tentan var välorganiserad. Det fanns ett papper där det stod var man skulle sitta och inför tentan hade läraren sagt tydligt vad man fick ha med eller inte ha med. Först fick vi ut svarspappret och sedan ett 3-sidigt häfte med frågor. På svarspappret fanns det boxar där man skulle fylla i svaret men inget annat, man fick inte heller kladdpapper så jag räknade på baksidan av frågehäftet. Jag tycker inte alls om systemet med att bara skriva in svaret och inga beräkningar. Man får alltså 0 poäng även om det bara är ett litet slarvfel man gjort. Eftersom vi inte kunde sätta igång med tentan förrän 10.31 så fick vi på oss till 12.01. Väldigt noga med tiden.

Den andra tentan hade också bestämda platser men istället för ett svarsblad så fick vi ett  stort randigt papper där vi skulle göra alla uträkningar. Varför har de inga rutade papper? Inte heller här fick vi kladdpapper. När jag hade skrivit slut på det randiga papperet så visste jag inte om jag skulle gå fram och hämta ett nytt papper eller om jag skulle räcka upp handen och få ett. Jag bestämde mig för att räcka upp handen och tydligen var det rätt för en tentavakt kom men han sa till mig att man ska skriva på baksidan också så då gjorde jag det. Det är en stor skillnad från Linköping där en uppgift löses på ett papper. Här såg allt så flummigt ut efter att jag fyllt pappret. Jag tycker synd om den som ska rätta...

Den tredje tentan var förvirrande. När alla studenter samlats så kom professorn in och började ge instruktioner om hur alla skulle sitta. "På de här tre borden ska ni sitta mot vänster och de där ska ni sitta mot höger. Nr 1-10 vid första bordet, 11-20 vid andra bordet. Oj, man får plats fler än tio vid varje bord, ja men då sätter ni er också där.... De som ska ta omtenta sätter er vi kanterna. Ok, slut på plats, sätt er där det finns plats." Det tog lite tid men sedan delades samma stora randiga svarspapper ut och ett frågepapper. Under tentan så gick den här professorn runt, vid de andra tentorna så försvann professorerna ut någonstans. Professorn frågade mig mitt under tentan hur det gick och om jag behövde hjälp. Sen ritade han ut ett av svaren åt mig... Det var snällt på ett sätt men kändes lite fel...

Så nu vet ni lite mer om hur det är att tentera i Japan. Det beror helt på professorn så fråga japaner som gått kurserna innan hur det var. Det finns inga träningstentor heller men om du hittar en japan som gått kursen så kanske han eller hon har kvar sin tenta.
Måste säga att det svenska systemet är mycket bättre än det japanska.

Jag har massor av plugg att göra men på grund av att det är så stressande att ens tänka på det så har jag gjort en massa annat istället för att plugga. Som att sova 3 timmar eftermiddag...




Bild på när det snöade och utbytesstudenter samlades för att kasta snöboll och bygga snögubbar.