Ny lägenhet i en ny stad

Idag flyttade jag in i min nya lägenhet i Stockholm! Det enda jag hade med mig är en resväska med kläder, kudde och täcke (tur att det finns vacuumpåsar) och en bag med elektronikgrejer och annat. Dessutom hade jag skickat ett paket på posten med mina kryddor och lite köksgrejer. Imorgon ska jag hem till en kompis och hämta en till resväska med kläder och diverse. Kanske borde döpt inlägget till "mitt liv i två väskor och ett paket" hehe
 
Badrummet! Det finns en handukshängare som är varm!
 
Säng i vardagsrummet, jag har lite julkänsla kvar hehe
 
Gillar verkligen hyllorna i vardagsrummet som man kan ha diverse på.
 
Killen som äger lägenheten är längre än mig (å andra sidan är väl de flesta det^^) så klädhängaren sitter väldigt högt.
 
Mikrovågsugnen stod först ovanpå kylen men han flyttade ner det åt mig.
 
 
 
Walk-in-closet/Städskåp
 
Soffgruppen, så fin!
 
TV och TV-bord. Det kanske kan bli Jakobs byrå...^^
 
Köksbordet, litet men mysigt.
 
Typ allt ett kök behöver!

Träffa kompisar

Jag visste att några av våra kompisar skulle vara i Japan samtidigt som mig men jag sa inget till dem utan tänkte överraska dem istället. Så det var perfekt när en av våra kompisar mailade Jakob och frågade om de skulle hitta på något tillsammans allihopa. Min plan var att hänga med och poppa upp när de minst anade det.
 
 
Innan vi skulle träffas köpte vi frukost. Dett blidde bröd.
 
 
Det är ganska kaos att försöka träffas upp när ingen har mobiltelefon. Vi hade sagt en tid då vi skulle ses vid Harajuku men tiden gick och inga vi kände dök upp. Fick ett mail om att vår ena kompis inte kunde hitta de andra, de bodde på olika ställen men skulle träffas upp innan de mötte oss i Harajuku. Så till slut tog det ca 40 min innan de kom... Jag filade på min plan att överraska dem. Jag ville att Jakob skulle stå och kyssa mig så att de inte kunde se mitt ansikte, det som var mästerligt med den planen var att de skulle först bli chockade av att Jakob kysste någon i Japan och sen skulle de bli överraskade över att det var jag! Men Jakob vägrade, han ville inte att de skulle tro att han var otrogen i ens en sekund. Typiskt. Så jag körde med poppa fram bakom ryggen på Jakob istället.
 
 
Vi gick till Meiji-templet och sen gick vi till Shibuya. Där blev vi uppraggade av ett tv-team som undrade om vi hade tid på fredag att vara med i ett program och se ninjor. Tyvärr hade vi alla planer då så vi avböjde. Verkar vara ganska lätt att komma med på tv i Japan bara man ser utländsk ut. Jag såg flera tv-team ragga utlänningar i Shibuya de gånger vi var där.
 
 
Vi åkte till Sunshine City i Ikebukuro. Där var det en utställning om Sambakarnevaler i Rio de Janeiro så många piffiga dräkter fanns till beskådan. Sen så ville någon se/visa upp the red light district aka Shinjukus kabukichou så vi åkte dit. Där såg vi några manliga hosts som försökte ragga kunder men de undvek oss utlänningar.
 
 
 
 
 

Vandring genom Asakusa till Sky Tree

Något som jag sett fram emot med den här resan var att åka till Tokyo Sky Tree. Det är Japans högsta byggnad på 634 meter och ganska nybyggt så det fanns inte förra gången jag var i Japan. Innan vi gick dit bestämde vi oss för att följa en vandringsrutt i Jakobs guidebok som tog oss genom Asakusa.
 
 
Dagen började med en frukost på språng. Jakob gillar cola alla tider på dygnet^^
 

 
Varje dag på väg till och från tunnelbanan kunde vi se Tokyo Sky Tree på håll och idag var vi äntligen på väg dit.
 
Asakusa är fyllt med turister som vanligt men eftersom vi följde en guidebok för japaner så fick vi se sådant som jag inte sett tidigare.
Lens flare! Känner ni det som att ni är i en J.J. Abrams film hehe
 
 
Till lunch blev det Saizeriya. De har lunchset för 600 yen inklusive drink bar. Men skulle nog säga att kvalitén på maten är sådär.
 
 
Vi satt dock kvar ganska länge eftersom jag fastnade för deras barnunderhållning. Man ska hitta tio skillnader mellan den högra och den vänstra sidan. Vi hittar bara åtta!!
 
 
Efter lunchen och en efterrätt bestående av kakigoori (skrapad is) gick vi över till andra sidan floden och närmare Sky Tree.
 
 
Det finns ett akvarium där och Jakob ville såklart besöka det. Jättefin utställning med maneter och hur de växer.

 
Där fanns också pingviner och vi lyckades tajma matningen. Coolt hur de som jobbade kände igen alla pingvinerna och kunde namnen på dem. För oss såg alla likadana ut.

 
Till middag blev det hawaiianska hamburgare.
 
 
Efter att vi ätit var det äntligen dags att få åka upp i Sky Tree. En varning, man måste hämta en kölapp med tidsstämpel och får inte ens stå i kö till kassan förrän det klockslaget. För oss var det två timmars väntan så vi gick och åt middag samt kollade i affärerna. När klockan blivit 18.30 fick vi ställa oss i kö för att köpa biljetter och åka upp.
 
 
I den övre vänstra kvadranten kan ni se en blå bro och under den en röd bro. Mitt emellan där, till vänster, låg vårt hotell.

Middag på Kushiya Monogatari

Inför resan till Japan kollade Jakob och jag upp restauranger jag vi ville gå till. Eftersom ingen av oss hade provat kushiage, friterade spett med allt möjligt, så bestämde vi oss för att testa Kushiya Monogatari. Det är en all-you-can-eat restaurang där man friterar maten själv i små oljebehållare vid varje bord.
 
 
Man kan välja bland massa olika saker att fritera, både grönsaker, kött och färdiga saker som takoyaki och taiyaki.
 


Det var lite svårt att veta när sakerna var färdiga så vi höll oss mest till grönsakerna och sådant man kunde äta rått egentligen.
 
 
Förutom kushiage fanns det även curry och ochazuke som ni ser här.
 
 
Och till efterrätt små tårtbitar och kaffegéle.
 
 
Här visar Jakob upp hur många spett vi åt sammanlagt. Jag tror att vi kom upp i 20-30 spett var.

 
Bild på deras koppar till kaffe och te. Kändes väldigt farligt att hälla varm vätska i de där tunna plastkopparna.

Innan jag åkte så skrev jag ut en rabattkupong till den här restaurangen så att vi fick 20 % rabatt. Det kostade då 2300 yen per person för 90 minuter inklusive drink bar.

Date på Yodobashi Camera

När jag åker på semester brukar jag alltid planera var jag vill åka, vad jag vill göra och vad jag vill äta i förväg. Men den här gången överlät jag det till Jakob så under min tre veckor långa vistelse i Japan så gjorde vi saker enligt hans planer. En av de första sakerna vi gjorde var att åka till elektronikstaden Akihabara. Typiskt Jakob!

Där spenderade vi nästan en halv dag på Yodobashi Camera. För er som inte vet så är det en stor elektronikkedja som säljer allt man kan behöva i ett hem. I Akihabara har deras butik 6 våningar.

 
När vi var där höll de på att promota 3Dskrivare så det fanns många av olika märken uppställda och även saker som de gjort med skrivarna.
 
 
Vi lekte också bland ritbrädorna till datorer. Vad tycker ni? Är det likt hehe
 
 
Den här musen ser alldeles för avancerad och obekväm ut för mig men säljs för ganska dyrt i Japan.
 
 
Jakob var förstås tvungen att prova den största kameralinsen han kunde hitta.
 
Efter att ha spenderat förmiddagen på Yodobashi Camera gick vi till Jakobs favoritrestaurang, Pepper lunch. Jag gillar väl också deras mat men det känns så stressigt att äta där för det är så trångt och folk som kommer in hela tiden. Inget ställe man kan slappna av på i alla fall.
 
I Akihabara såg vi några konstiga saker. Och nej, det var inte maids och cosplayers, sånt räknas inte ens som konstigt där^^ Vi såg en fullvuxen man snubbla på något och ramla pladask mitt på ett övergångsställe när vi höll på att gå över. En kvinna som verkade känna honom försökte hjälpa honom men han reste på sig ganska snabbt och kände sig nog ganska generad, det var ju ganska mycket folk där. Nästa konstiga grej var på samma övergångsställe när vi skulle tillbaka. Då låg det en halvöppen väska vid rabatterna där och det såg inte ut som någons för ingen stod i närheten. I många andra länder hade det kanske lett till bombpanik...
 
En till konstig sak hände när vi var på väg upp till Jakobs favorit-Magic-kort-butik. Butiken ligger på 6 (?) våningen och det är antingen en trång hiss eller en trång trappa man kan ta. Vi stod och väntade på hissen när massa poliser kom in. De ställde sig i kön efter oss och väntade också men eftersom hissen tog jättelång tid på sig gick de uppför trappan istället. När vi kom upp till butiken så såg vi samma poliser igen, de höll på att föra ut en man... Undrar vad han hade gjort?
 

Aeroflot

Som ni kanske vet så har jag åkt med ryska Aeroflot en gång innan och då hade jag inte alls en trevlig upplevelse. Efter det fick jag en dålig bild av Aeroflot och ville inte åka med dem någonsin igen. Men gissa vad, eftersom Aeroflot är billigast och har en bra rutt till Japan så åkte jag faktiskt med dem igen den här gången...
 
Det värsta med upplevelsen första gången jag åkte med Aeroflot var ju faktiskt den 15 timmar långa väntan på flygplatsen. Då var folk otrevliga och det fanns inte något öppet där man kunde köpa ens en dricka. Den här gången såg jag till att väntan på ditvägen var 3 timmar och hem var 5 timmar, inte så farligt alltså.
 
Så hur gick det den här gången då? Med tanke på att priset för tur och retur låg på 5080 kr och restiden var på 15 respektive 17 timmar så var det ett bra deal. Själva resan var faktiskt helt ok. Det hände några konstiga saker men jag vet inte om det berodde på flygbolaget, resebolaget eller flygplatserna...
 
Jag skulle åka från Köpenhamns flygplats och var där i god tid, 2 timmar innan flyget skulle gå kl 12.15. Döm om min förvåning när flyget inte står med på skärmarna för avgående flyg när jag letar efter vart jag ska checka in. Flyget finns inte. Jag hittar dock Aeroflots incheckningsdisk och där finns det människor som köar och skyltningen visar också numret på mitt plan så jag tänker att det kanske bara var jag som missat det och ställer mig i kön. Incheckningen funkar jättebra, ingen oro över för mycket bagage på ditresan i alla fall^^
 
Men efter att jag gått genom säkerhetskontrollen och kommit in på taxfreeområdet kollar jag skärmarna igen och då står flyget fortfarande inte med... Jag går till en informationsdisk och där står redan flera oroliga passagerare som ska med samma plan. Vi får reda på att planet finns men avgångstiden är 13.50, en och en halvtimme senare än vad vi fått veta. Och nej, planet är inte försenat utan det var planerat att det skulle avgå 13.50. På alla våras biljetter och boardingpass stod det dock 12.15. Nåja, tur att det inte var tvärtom att planet gick tidigare än vad alla trodde.
 
Så på ditresan spenderade jag ganska mycket tid på Köpenhamns flygplats men slapp å andra sidan vara så länge i Moskva. Synd om dem som missade sina transfers på grund av det här dock. En rolig (?) sak hände dock när vi skulle boarda planet. Det fanns en man med professionell tv-kamera, vakter och en narkotikahund som höll koll på oss. Kameramannen filmade medan vi stod i kön och hunden nosade på oss innan vi fick gå in på det avspärrade området. När det var snart min tur så kom vakterna fram och drog med sig mannen som stod längst fram då för förhör. Kameramannen följde med in till förhörsrummet. Jag vet inte riktigt vad som hände med mannen sen men det värsta var att han var asiat. Typiskt asiat att fastna i såna kontroller. Om ni har sett Australian border security så vet ni vad jag menar. Nåja, jag slapp förhör i alla fall och kom kanske med på dansk tv.
 
Kanske var det för att jag hade låga förväntningar men jag tyckte faktiskt att det var bra att flyga med Aeroflot. På den långa flygningen fick jag jättebra plats vid gången med två lediga platser bredvid mig. Dessutom fick man mat, även på den korta resan mellan Danmark och Ryssland.
 
 
Som försenad lunch blev det bröd, kallskuret och en macaroon! Macaroonen var söt, både till utseendet och smaken. Tror inte att det är en favoritefterrätt hos mig. Å andra sidan är det inte bara den här macaroonen utan alla macarooner jag ätit har varit för söta för min smak.
 
 
Till middag blev det samma bröd som innan. Kalkonsallad och kyckling med ris.
 
 
Frukosten var faktiskt det godaste på resan dit. Gröten såg inte så god ut men det var bra konsistens och söta russin i den, hellre det än omelett i alla fall^^ Vi fick också lyckokakor och i min stod det "you have an active mind and keen imagination". Vet inte om det kan anses vara en fortune hehe
 
Framme i Japan var det inga problem med bagaget eller något. Största överraskningen var att Jakob var på flygplatsen och väntade på mig! Egentligen skulle han åka på utflykt med sin aikidoklubb till Kamakura men han skippade det och kom och hämtade mig istället.
 
På hemvägen gick incheckningen bra, jag hade en gräns på 23 kilo och lyckades väga in på 21,8 kg. Hon som checkade in mig lät mig också välja var jag ville sitta så jag fick en plats vid gången vid den långa flygningen. Gillar inte att sitta instängd och vara tvungen att be folk om att bli ivägsläppt på toa.
 
Det hände en jobbig sak när jag väntade på att få boarda planet. Jag hade sett på skärmarna vilken gate planet gick från så jag satte mig där och började kolla grejer på min dator. När det är fem minuter kvar innan boarding frågar en rysk kvinna mig om jag också ska till Moskva. Hon säger sen att det är konstigt att vi inte fått börja köa än och att vi är så få där fem minuter innan boarding och det är det ju. Jag frågade hon bakom disken om hon visste något men hon hade ingen aning fast hon jobbade där. Det visade sig att de har bytt gate men inte gett ett meddelande över högtalarna utan bara ändrat det på skärmarna. Så vi skyndade oss till den nya gaten och det var inte så hemskt, bara lite stressigt. Men det värsta är att det hände mig igen i Moskva när jag skulle boarda planet till Köpenhamn! Då hade jag själv lite koll och hittade rätt gate gott om tid innan boardingen men ändå. Det är jobbigt att behöva bära med sig alla sina grejer för att kolla skärmarna hela tiden. Är det jag som haft tur innan eller är det vanligt att de byter gate såhär?
 
 
Lunchen på väg från Japan till Ryssland. Fisken i vitsås var faktiskt väldigt god och krämig.
 
 
Till middag blev det seafood yakisoba.
 
Efter ett tag kom det ut med vaniljglass också så jag är nöjd med maten i alla fall. På flyget från Moskva till Köpenhamn fick vi också mat men jag var för trött så jag tackade nej. Det roliga är att jag alltid lyckades vakna till precis innan de kom med dricka och mat så jag kanske har ett sjätte sinne hehe
 
 
 

Fototävling

Jakob och jag såg ett japanskt program om vad man ska tänka på när man tar bland annat matbilder, nattbilder och annat. I programmet tävlade tre amatörer mot varandra att ta bästa foton i varje kategori. Det var intressant att höra vad de professionella kom med för kommentarer. Så nästa gång vi var ute och skulle fika så hade vi vår egen tävling. Alla sex bilder är tagna med samma digitala kamera men tre av dem tog Jakob och tre av dem är tagna av mig. Vem är vinnaren? För att det ska vara rättvist så skriver jag inte ut vem som tog vad.
 
Person A
 
 
 
 
Person B
 
 
 
 
Ok, jag måste erkänna att ljuset inte var det bästa där och att ingen av bilderna kommer hamna i en menybok men fokusera på kompositionen och vinklarna. Vem var bäst?
 
 
 

Kurumi Mansion

Kurumi Mansion hette lägenhetshotellet där vi bodde i Tokyo. De billigaste rummen för två personer (som det vi valde) kostar 32000 yen för 6 nätter. I svenska kr blir det ca 180 kr per person och natt. Väldigt bra pris för det man får med tanke på att det är ett eget privat rum med toalett och köksvrå och inte hostel där man delar med andra. Det finns också mikrovågsugn, kylskåp och vattenkokare. Dessutom finns det tvättmaskiner och torktumlare som man kan använda gratis. Man får dock städa och byta lakan själva eftersom det inte ingår någon service (eller frukost) men det var inte så farligt.
 
 
 
Kurumi Mansion ligger vid Sumida-floden och nära tre olika metrostationer. Det tar 10-15 min till de olika stationerna beroende på vart man ska. Tyvärr gick inga JR-linjer vid någon av de stationerna men det var smidigt med metro ändå. I närheten finns en Popula, en convenience store som har öppet 24 timmar om dygnet så ifall man blir sugen på något mitt i natten så kan man alltid gå och få sitt sug tillfredsställt.
 
Vårt rum vette mot vägen men det var inte så farligt med trafik där. Vill man ha utsikt över floden så kan man få det för några extra tusenlappar (i yen).

Bilder från Japan - Mat

 
 
Min första lunch i Japan. Det var på en familjerestaurang i närheten av vårt hotell. Jag tog det här hälsosamma setet men det var nog det enda hälsosamma valet jag gjorde under resan^^
 
 
Första middagen var sushi från en supermarket i närheten. Så prisvärt med 12 bitar för 70 kr.
 
 
Första frukosten! Så gott med nattou! Det här köpte vi hem och hade i kylskåpet och eftersom nattou kommer i trepack så kunde jag äta det två dagar till^^
 
Några av de olika snacks vi hade till de många filmkvällarna på hotellet. Här är det röda bönor i matchaöverdrag, frukt i gelé, melonbröd och krispiga riskakor. Téet drack vi från skålar för det fanns inga koppar eller glas i vårt rum. Vi tänkte gå och fråga i receptionen men det blev aldrig av utan vi fortsatte dricka te ur skålar under hela vistelsen.
 
 
Hawaiianska hamburgare! Det fanns en guide med olika sätt man kunde äta dem på. Jag provade merry-go-round vilket innebär att man har kvar tandpetaren och äter runt runt runt.
 
 
Var tvungen att prova på grund av namnet, Bästa Deli måste väl vara svenskinspirerat. Det var dock en koreansk kycklingsoppa som inte var så god.
 
 
Okonomiyaki med kimchi. Jakob och jag träffade upp våra "barn", en taiwanesisk kompis och en japansk kompis för att äta middag.
 
 
Jakob som okonomiyaki-kock. Ser ni hur koncentrerad han är!
 
 
Det godaste jag åt i Japan, medai no saikyouyaki! Medai heter Japanese butterfish på engelska och som namnet säger så är den så smörig och smälter i munnen. Saikyouyaki är tillagningssättet som är att man marinerar skurna fiskbitar i miso och annat och sedan grillar den. Om ni åker till Japan så måste ni testa detta!
 
 
 
Jakob och jag var på sushibuffé. Man fick ropa in så mycket man orkade på 90 minuter och de hade ganska bra sortiment och kvalitet där. Restaurangen heter Kizunasushi och finns i Shinjuku. Restaurangen är inte så jämställd eftersom tjejer betalar 3150 yen och killar måste betala 3990 yen för buffé men det kanske är rättvist. Ett tips är dock att inte försöka gå när det är mycket folk eftersom man får röka där inne. När vi var där så satt ett rökande par bredvid oss, inte alls kul för jag kände bara massa rökdoft. 
 
 
Vi åt ganska mycket bentou för att det var billigt och också för att det var smidigt att kunna äta hemma framför tvn^^
 
 
En av förpackningarna ovan innehöll detta. Tonkatsu! Förvånad att köttbitarna inte var mjuka och blöta även efter att vi burit hem det från affären och mikrat det.
 
 
Jakob äter tantanmen. Det verkar vara hans favoritnudlar trots att soppan innehåller massa sesamolja.
 
 
En dag när vi var trötta så gick vi ut från en restaurang efter att ha ätit lunch och direkt in på nästa ställe som var Mister Donuts. Där satt vi ett tag och smälte lunchen samt åt efterrätt^^ Om man beställer kaffe på Mister Donuts så får man sitta kvar hur länge som helst (eller ja, det får man oavsett vad man beställer) och fri påfyllning. Tyvärr gäller det inte på te.
 
 
Jakob köar för att betala våra bentous. Vi var på en känd bentouaffär inuti Tokyo station. Där finns det bentous från olika delar av Japan som man annars (tydligen) inte kan få tag i såvida man inte åker dit.
 
 
Curry på Coco Ichibanya. Jag brukar alltid beställa till extra krossad tomat som topping. Man får det uppvärmt i en egen liten skål^^
 
 
En av många tårtbitar jag åt. Jag tror att vi åt efterrätt varje dag, oavsett om vi var ute eller hemma.
 
 
Det här påminde mig lite om Turkiet där de har en saltig yoghurtdryck. Bra att fylla på salthalten om man svettas. Kan dock inte rekommendera dessa drycker (ja, det finns en hel serie) utan det finns godare sätt att äta salt, exempelvis saltkaramell!
 
 
Jakobs favoritrestaurang, Pepper Lunch. Det är en restaurang med köttfokus, förklarar allt hehe
 
 
Kakigoori med grön te smak. Den här gången i Japan så åt vi mycket japanska efterrätter och sötsaker. Det här var en av dem. Jakob verkar ha vant sig vid och till och med tycker om rödbönspasta i efterrätter.
 
 
Mister Donuts har en ny grej, små minidonuts så att man kan prova många olika utan att bli för mätt!
 
 
Första veckan klagade jag på att vi inte ätit så mycket kött så resten av resan blev det köttigt! Det är nice att grilla sitt eget kött.
 
 
Den billigste måltiden i Japan. Ris, sallad, soppa och yakiniku(stekt kött)+karaage(friterad kyckling) kostade 650 yen (ca 45 kr). Kedjan heter Chikarameshi vilket betyder kraftmat. Och portionerna var verkligen kraftiga kan jag säga, blev proppmätt. Jag tror att det är en ganska ny kedja för jag såg inte den förra gången jag var i Japan. Kan verkligen rekommendera den om ni åker dit.
 
 
Pizza med vitlök och massa ost. Jakob och jag hittade en resturang som hade fokus på vitlök, allt på menyn innehöll den stinkande men ack så goda lök. Förutom pizza beställde vi chorizo och spaghetti med mosad vitlök i, mums!
 
 
Varför välja mellan sukiyaki och shabushabu när man kan få båda. Vi var på restaurangkedja som heter Nabezou där man får äta hur mycket man vill av kött och grönsaker. Vardagar till lunch kostar det endast 1344 yen per person och lägger man till 200 yen så får man både shabushabu och sukiyaki. Jag gillade det här stället för att de hade massa goda grönsaker, speciellt massa enokisvamp.
 
 

Turkiet dag 7: Sovmorgon, lunch med havsutsikt och sista av shoppingen

Efter att ha gått upp tidigt två dagar i rad nu och missat frukosten så bestämde vi oss för att ta det lugnt idag. Vi gick upp, åt frukost och gick tillbaka till sovandet.
 
 
När vi vaknade igen så var det dags för lunch. Vi gick till restaurangen som äger stranden i området.
 
 
Själva restaurangen ligger på toppen av klipporna och stranden ligger långt nedanför.
 
 
Efter maten promenerade vi längs med hamnen och in till staden.
 
 
Där tog vi lite turistiga foton.
 
Sedan köpte vi det sista av souvernirerna och gick hem till hotellet för middagen. Kvällen spenderade vi med att dela upp souvenirerna och packa våra väskor. Idag var nämligen vår sista heldag i Turkiet.
 
 



Turkiet dag 6: Perge, Side, Aspendos och Kurşunlus vattenfall

Även idag hade vi bokat in en heldagstur. Detta är en väldigt populär tur som alla turistbyråer i Antalya erbjuder. Turen går till de antika städerna Perge, Side och Aspendos samt ett känt vattenfall. I vårt paket ingick det transport, guide och lunch för 115 lira (ca 400 kr). Vi fick höra sen av ett annat par som också var på turen att de hade betalat 50 kr mer per person eftersom de bokat via hotellet och inte direkt hos resebyrån. Vår resebyrå hette förresten Smooth Travels, låter lite sliskigt men var helt ok.
 
 
Dagen började inte så bra med att guiden och bussen var 20 min försenad. Vi satt och väntade tillsammans med två andra som skulle hoppa på vid den stationen. Tur att de var där för annars hade vi nog trott att vi blev lurade och att ingen buss skulle komma. Bussen blev ännu mer försenad på grund av Jakob och mig för det visade sig att Jakob glömt vår biljett i hotellet... Så han fick rusa dit och hämta den medan vi väntade.
 
Så jag tror att vi kom fram till Perge säkert en halvtimme senare än planerat. Men det gjorde faktiskt inget för när vi kom fram hade de inte öppnat än... Vet inte hur bra guiden planerat det.

 
Perge visade sig vara en väldigt stor antik stad. Det fanns ruiner efter ett badhus. Här kan ni se Jakob ta sig en simtur i en av bassängerna. I badhuset fanns det även olika saunarum med olika varmt. Utöver badhuset fanns det handelstorg, torn som fungerade som portar, pelargata och en stadium.
 
 
Här ser ni vår guide i stadiumet. Låt er inte luras av fläckarna under hans armar, det är inte svettfläckar utan designen på tröjan. Vem designar såna tröjor... 
 
 
Efter att ha fått lite egen tid att ta foton och titta sig runt körde de oss vidare till ett annat ställe, Side. Side är en turiststad som är byggd vid en antik stad. Efter att ha passerat de antika byggnaderna kom vi till turistgator och restauranger. Vissa av restaurangerna skyltade till och med på svenska.
 
 
De hade även vissa internationella bildspråk som alla skulle förstå^^
 
 
Efter lite egen tid i Side där vi åt glass och svettades så åkte vi vidare till ett lunchställe. Det som var bra med den här guiden var i alla fall att han sa som det var. Han frågade om någon var intresserad av att köpa lädervaror, om inte så skulle vi åka förbi den affären. Det är alltså inte som de turer där man ska stanna på de affärer som företaget har gjort avtal med för att de ska få provision.
 
 
Vårt nästa stopp efter maten var amfiteatern i Aspendos. Det är en av de bäst bevarade i Turkiet (världen?). Den har faktiskt använts i modern tid som lokal åt en danstrupp men regeringen satte stopp för det eftersom byggnaden blev sliten. Nu är det bara en turistattraktion.
 
 
Guiden berättade att på en av hans andra turer hade de haft en operasångerska med sig och hon hade stått och sjungit för att testa aukustiken. Den var tydligen bra.
 
 
Vi tog ett stopp för att doppa fötterna och titta på en akvedukt. Enligt guiden byggdes akvedukten och amfiteatern ungefär samtidigt av två arkitekter som kämpade för en prinsessas hand. Kungen valde att gifta bort sin dotter med han som byggt akvedukten för det var en praktisk uppfinning som hjälpte staden med vatten. Sen besökte han amfiteatern. Arkitekten som byggt teatern stod och beklagade sig för sig själv vid ena änden medan kungen stod vid andra men eftersom akustiken var så bra så hörde kungen honom. Kungen blev så imponerad att han ändrade sig och gifte bort dottern med amfiteaterns arkitekt istället. Vet inte hur sant det är eftersom jag läste någonstans att det tog sju år att bygga teatern, prinsessan måste ha blivit ganska otålig till slut.
 
 
Vårt sista stopp för dagen var vattenfallen i Kurşunlu. Det var ett skogigt, lummigt och svalt område med ganska många turister och ganska lite vattenfall. Vi hade kul ändå för vi hittade ett ställe man kunde doppa fötterna.

 
Orkade inte ta av mig skorna.^^
 
 

Turkiet dag 5: Rafting på Köprü chay

På lördagen hade vi bokat in oss på white water rafting med företaget Novaraft. Det kostade totalt 23 euro per person och då ingick all utrustning, lunch, transport från hotellet och tillbaka samt en väldigt bra guide. Efter att ha varit på det kan vi säga att det var totalt värt det. Faktum är att det här var den bästa dagen i Turkiet enligt Jakob!
 
Tidigt på morgonen kom minibussen och hämtade oss i närheten av hotellet. Vi var de första som gick på, sedan körde bussen runt och hämtade upp massa andra resenärer för att till sist köra upp mot bergen och till floden. När vi kom fram till baslägret var klockan närmare 11 och vi fick se en video på hur det kunde gå till. Jag tror alla där höll på att få hjärtattacker för de visade en väldigt vild färd där folk slungades ur båtar och båtar välte nerför vattenfall. Som tur var det bara lite skrämsel för själva åkturen var inte alls lika vild men många av oss fick oss ändå flera dopp i floden^^
 
Sedan fick vi lära oss grunderna i flodbåtspaddling, fick vår utrustning och blev körda till startstället. Själva flodfärden tog ca 2.5 timmar och var superkul. Jakob välte mig ur båten en gång och jag hoppade i själv en gång. Otroligt hur kallt vattnet var. Men skönt med tanke på hur varmt det var i luften.
 
 
När vi kom tillbaka till baslägret fick vi lunch och sedan kunde vi köpa bilder och en video som de tagit av oss under färden. Vi köpte videon för ca 200 kr. Den är 45 min lång men här har jag klippt ut de delar där Jakob och jag är med, ca 3 min. Se den, den är rolig!
 
 

Turkiet dag 4: Akvariet, Minicity och Migros mall

Fjärde dagen bestämde vi oss för att ta oss till den västra delena av Antalya och gå på grejerna där.
 
 
Där finns bland annat världens största tunnelakvarium och något som heter Minicity, en stad bestående av kända turkiska byggnader i miniformat.
 
 
Efter att ha fått hjälp av en snäll turkisk man så lyckades vi hitta busstationen med en buss som skulle köra oss rätt. Inuti staden är det många gator som är enkelriktade vilket gör att busstationerna för av- och påstigning kan finnas på helt olika gator, väldigt förvirrande. På bilden är vi i utkanten av Antalya. Ibland, som här, har de broar som går över vägen så man slipper korsa den och slipper bli överkörd av turkiska bilar som verkar köra lite som de själva vill...
 
 
Ingången till akvariebyggnaden. Akvariet delar lokal med bland annat Black stone glasställe (istället för coldstone), en actionbiograf, snöland och diverse restauranger. Vi gick bara på akvariet. Egentligen ville jag gå i snölandet också. Man fick klä på sig overaller och leka i fejksnö. Men Jakob lyckade övertyga mig om att vi kunde göra sånt gratis i Sverige ändå.
 
 
Inuti akvariet var det fint, speciellt med alla specialsaker de hade inuti fisktankarna. Det fanns en bil, sjunkna båtar, egyptiska statyer och till och med...
 
... ett helt flygplan. Tyvärr kändes akvariet väldigt litet, speciellt för priset (ca 200 kr per person). Vi satt dock kvar i en av salarna väldigt länge och njöt av fiskarna, AC:n och varandras sällskap.
 
 
Här har vi (en del) av tunnlarna. Det var inte en sammanhängade lång tunnel som vi trodde utan flera små som knöt ihop olika salar. Kul att gå i men inte så speciellt.
 
 
När vi kom ut ur akvariet stod solen mitt på himmeln (och jag var hungrig) men vi bestämde oss för att ta oss till nästa sevärdhet, Minicity, innan vi skulle äta. Det låg bara 5 minuters promenad från akvariet men kändes som en helt annan värld. Det var nämligen bara vi där (och två poliser samt en vaktmästare) jämfört med akvariet som hade varit ganska fullt av turister.
 
 
Minicity kostade bara ca 30 kr per person i entré men anledningen till att det var så tomt där var nog för att det var superhett. Miniatyrerna låg ju utomhus utan skydd mot solen och det var mitt på dagen...
 
 
Känner ni igen den här byggnaden? Det är en miniatyr av "The fluted Minaret" som Jakob posade med för några dagar sedan. 
 
Det här är Hagia Sofia i Istanbul. Dit skulle jag vilja åka någon dag^^
 
Efter Minicity gick vi hela vägen tillbaka till ett köpcentrum som heter Migros Mall. Det låg vid busstationen där vi gått av och förbi akvariet. Vi köpte var sin flaska med 500 ml vatten vid Minicity och när vi kom till köpcentret var vattnet slut. Så törstiga och varma var vi.
 
 
Väl inne letade vi efter foodcourten. Jag såg att de hade KFC! Yummy. Jakob åt kebab igen. Jag var redan trött på det. Gillar inte allt bröd man får till kebaben, vill hellre ha ris eller potatis.
 
 
Efter maten var jag proppmätt men tjatade på Jakob om att han skulle köpa något sött till mig, efterrätter går ju ner i en annan mage^^ Jag trodde att han skulle köpa en glass eller något på snabbmatsställena men han gick till ett café och köpte en väldigt maffig kaka. Den var supergod dock, innehöll massa nötter (vilket betydde att jag åt upp den själv) och var täckt av kokos. 
 


Sedan ville jag gå i mataffären. Jag tycker att det är jätteskoj att se hur vanliga ställen som mataffärer ser ut och vad som finns att köpa för vanliga människor (dvs inte turister). Måste säga att jag inte blev besviken av efterrättshyllan. Affären hade även mycket ost och en delikatessavdelning med turkish delight och andra godsaker.
 
 

Turkiet dag 3: Parken, shopping och mer bad

Dagen före tog jag inte med kameran när vi åt frukost men idag filmade jag lite.

 
 
Det är några ojämna trappsteg vid slutet av första trappan som jag snubblade på varje dag! Ni kan höra mig skrika till på videon...

 
Allt ser kanske inte superfräscht ut men det kan bero på att vi kom till frukostbuffén en halvtimme innan den stängde. Andra dagar när vi varit där tidigare har det sett bättre ut. Det fanns en station för dricka som var lite undangömd inomhus. Allt inomhus var förresten så mörkt. De hade inga lampor utan bara tända ljus även på morgonen. Sedan fanns det det en station för kaffe och te. De hade dock ingen äppelte utan bara vanliga tepåsar med örtteer. Jag drack nog bara te en eller två gånger för det var så varmt varje morgon i restaurangen utan AC när man precis kom från sitt svala rum.
 

Efter frukosten gick vi till en park som fanns in närheten.


Gatorna i gamla stan är fyllda med små souvenirbutiker och restauranger.
 
 
I parken var det ganska tomt förutom på trädgårdsmästare som vattnade och fixade. När vi kom tillbaka på kvällen en annan dag så var det fullt av folk. Det måste bero på att det är mycket svalare och skönare på kvällen en på förmiddagen.
 
 
Vi lekte runt på lekplatserna och provade de olika träningsmaskinerna.
 

Efter att ha shoppat lite souvenirer i en av basarerna i närheten av gamla stan så åt vi lunch. Även den här gången råkade vi (eller rättare sagt jag, det är alltid jag som beställer av någon anledning...) beställa för mycket mat. Först kom den obligatoriska sheperd's salad.
 
 

Sen kom all vår andra mat... Till detta hade vi även nybakt bröd. Jag skyller på att restaurangägaren ljög för mig. När jag beställde så sa jag att vi skulle dela på en pide (turkisk platt pizza) som förrätt. Han sa att de var välidgt små och höll upp en cirkel med tummarna och pekfingrarna mot varandra. Så jag beställde två pizzor och sen varsin kebabtallrik åt oss... Nåja, det blev inte så mycket mat över i alla fall.
 

Efter maten och lite mer shopping så gick vi tillbaka till hotellet för att byta om. Vi köpte souvenirer och tre matchande tröjor var. Ett par turistig (de ovan),ett par rosa (försäljaren tvingade Jakob, jag sa att Jakob inte ville ha rosa men Jakob lyssnade mer på försäljaren än mig, nu får han ha rosa på sig hehe) och ett par gröna tjocktröjor vi kan ha i Sverige i framtiden.
 
Sedan spenderade vi eftermiddagen med att bada på samma ställe som igår. Jag somnade på stranden under ett parasoll men blev ändå solbränd. Blev inte biten av någon fisk i alla fall.
 

 
Sen åt vi middag på hotellet. Här är lite vad det kunde vara för mat.
 
 
Förrätter. Det rosa riset omlindat med svart på vänstra sidan av tallriken visade sig vara en bit sushi. Fusionsushi för det fanns inget i den förutom rosa ris men det smakade sushiris. Och höljet var inte nori utan något tjockare men det smakade nori...
 
Jag tyckte att huvudrätterna på vårt hotell var lite dåliga. Det var visserligen olika saker varje dag men inget var supergott. Jag åt mest förrätt och efterrätt.
 
Varje dag tog vi den obligatoriska vattenmelonen och sen fanns det alltid olika baklava och ofta tårta också.

Turkiet dag 2: Arkeologiska muséet, promenad genom staden och bad

Vår första heldag i Turkiet tog vi det ganska lugnt. 
 
 
 
Här är en bild på hur vår byggnad såg ut.Vi bodde alltså på högsta våningen och hade därför massa trappor att gå varje dag.
 
 
Jakob beundrar samligen av antika stenar och statyer i vår innergård. Den passerade vi varje dag på väg till och från restaurangen och för att komma ut och in ur hotellet.
 
 
Efter att ha solkrämat oss ordentligt tog vi tram till Antalyas arkeologiska museum som ligger vid en av stränderna, Konyaalti beach. Stranden ligger nedanför massa klippor så det tar ett tag att gå ner dit.
 
 
Muséet var stort och framför allt luftkonditionerat så vi trivdes där. Det var bra skyltat på engelska, nästan för mycket text tyckte jag men Jakob var intresserad och läste säkert allt medan jag stod framför AC:n.


 
Efter muséebesöket bestämde vi oss för att gå ner till stranden och titta men Jakob hade inga badkläder plus att vi hade kamera och andra värdesaker med oss så vi bestämde oss för att bada senare istället.
 
 
Det tog ganska lång tid att gå ner till stranden eftersom vägen slingrade sig och det var supervarmt. När vi kom ner såg vi att det var stenstrand så vi badade faktiskt aldrig där. Men det var fin utsikt med havet och berg i bakgrunden.

 
Vi bestämde oss för att ta gå tillbaka till hotellet istället för att ta tram eftersom det såg ganska enkelt ut att bara följa kusten. Problemet var att det var så varmt. Jag vet inte hur många vattenflaskor vi tog oss igenom.
 
 
Vi bestämde oss för att äta lunch på en restaurang vid vägkanten eftersom klockan närmade sig 16 och jag var jättehungrig. Jag tror inte att de som jobbar där brukar få många utländska kunder för de var tvungen att springa och hämta någon som kunde engelska. De hade ingen meny heller utan man fick peka på vad man ville ha.
 
 
Vi beställde varsin portion av kyckling och couscous. Jakob beställde även en bönröra. Sallad och bröd kom de också ut med. Vi trodde att vi skulle bli serverade kyckling och couscous på en tallrik, istället kom de ut med 5 tallrikar mat och en tallrik sallad... Så ni som åker till Turkiet i framtiden, lär er att säga att ni bara vill ha lite av varje rätt eller välj bara en rätt.
 
Efter maten fortsatte vi att gå och kom snart till gamla staden.

 
Här poserar Jakob med "The fluted minaret". Massa turister som tog såna bilder så vi hängde också på.
 
 
Taken i gamla stan.
 
 
Det här är Hadrian's Gate. det byggdes år 130 så det har stått här ett tag.

 
Inuti en souvenirbutik som är en omgjord gammal byggnad. Undrar om människorna var kortare förr.
 
På kvällen gick vi till närmsta strand, som ligger inuti/tillhör en restaurang så man måste betala inträde på 11 lira/person (ca 40 kr). Det var skönt att bada och man fick solstolar och parasoll så inte helt bortslösade pengar. Jag blev dock biten av en fisk på hälen där jag hade skavsår. Som tur hann den inte ta en tugga av mig förrän jag skakade av mig den...
 
 
 
 

Turkiet dag 1: Hotelletrummet

Vår resa till Antalya började tidigt på morgonen den 13 augusti då Åsa körde oss till flygplatsen. Efter att ha checkat in, växlat pengar och hittat till rätt gate boardade vi ett plan mot Norge. Flyget tog ca 1 timme och sedan fick vi vänta i Norge ett litet tag innan vi flög ca 4 timmar till Antalya. Både Jakob och jag blev väldigt sömniga i början och slutet av  alla våra flygningar under den här resan. Vaknade dock till mot mitten av resan och tror att jag såg när vi flög över Istanbul.
 
När vi kom fram till Antalyas flygplats hade vi ingen aning om hur i skulle ta oss in till stan och hotellet. Det enda vi visste var att det var billigast att ta bussen men det fanns inga skyltar om var bussarna gick alls. Vi frågade några och efter deras instruktioner ställde vi oss för att vänta vid en parkeringsplats för bilar. Det kändes lite konstigt men efter ett tag kom en buss (nr 600) och tog med oss till slutsatationen på andra sidan stan där vi bytte till tram som tog oss till hotellet. Egentligen hade vi kunnat hoppa av busen efter 20 min och bytt till tramen eftersom de korsade varandras spår då men vi hade ingen aning så vi åkte hela vägen till slutstationen och fick en sightseeing av staden.
 
Hotellet var ganska lätt att hitta, det fanns skyltar på husfasaderna som pekade oss rätt. Vårt hotell hette Alp Pasa (uttalas alp pasha) och låg i gamla stan i Antalya. Trots att det var en gammal stad med ganska trånga gator, butiker och hotell överallt och massa turister så körde ganska många bilar där så att man fick vara uppmärksam och trycka sig mot väggarna när de passerade.
 
 
 
Efter att vi checkat in på hotellet var klockan närmare 17 (16 i Sverige) och vi hade inte ätit lunch så jag var jättehungrig. Vi tog oss till en restaurang i närheten och åt vår första turkiska mat vilket bestod av kebab på olika sätt. Jag var så hungrig att det inte blev några bilder men det var gott i alla fall.
 
 
Efter den sena lunchen återvände vi till hotellet. Jako tog en middagslur på vår balkong och jag satt och läste lite. Sedan var det dags för middag. Middagen serverades varje dag från 19.30 till 22.00. Det fanns sittplater utomhus vid poolen eller på avsatser runt omkring och även inomhus under tak. Alla borden hade tända ljus och det fanns en pianist som spelade under middagen så stämningen var bra.
 
På kvällen badade vi bubbelpool, kollade lite på turkisk tv och lade oss ganska tidigt.
 
 

Min lilla trädgård

 
Nu har det gått 6 veckor sedan jag sådda mina frön och det ser ut så här! Jag tror att jag ska göra en persiljesallad ikväll^^

Fem nyanser av rött

När vi åkte på färjan så märkte jag och Betty att vi hade en hel färgskala med oss^^

Jobbtips från gynekologen och boktips från bibliotekarien

Idag var jag på barnmorskemottagningen för att förnya mitt recept på p-piller. Barnmorskan/Gynekologen (vad är skillnaden?) var jättetrevlig (avrundade min längd uppåt^^) och vi pratade om lite allt möjligt och kom in på att jag sökte jobb. Hon berättade att hennes man som driver ett litet företag gillade när sökande knackade på dörren och hälsade på. Det är alltid trevligare att se någon ansikte mot ansikte. Visserligen fungerar det nog inte så bra om jag söker till större företag men om jag hittar en annons från ett litet företag så kanske jag ska göra som hon föreslår och gå dit för att säga hej.
 
 
Sedan besökte jag biblioteket och fick hem en liten hög med böcker som bibliotekarien rekommenderade. Det känns verkligen som människorna i Skåne är väldigt trevliga. Exempelvis så hälsade busschauffören oss passagerare en trevlig måndag över högtalarna. Tillbaka till biblioteket. När jag stod och tittade efter böcker så kom bibliotekaren och sa hej. Sen kommenterade han på böckerna jag hade valt ut, det kändes verkligen som han var kunnig och gillade sitt jobb. Jag tipsade honom om Annas bokblogg, kanske köper han in lite av det som nämns men inte finns i Helsingborg än. Han tipsade mig om en bokblogg och två böcker. En av böckerna handlar om ett spel som är intelligent och vill döda sina spelare. Den låter jättespännande. 

En månad med träning avklarad

Nu är jag klar med Shaun T's Hip Hop Abs! Jag har tränat 6 dagar i veckan under en månads tid och jag måste säga att jag inte märker någon skillnad på magen. Men trots att det inte har dykt upp några magrutor så känner jag mig lite starkare och orkar göra fler övningar.
 
Tror dock att jag ska gå över till en lugnare träningsform ett tag eller träna lite mindre frekvent. Just nu har jag nämligen lite ont i höger knä och i ryggen. (Känner mig gammal :P) Tror att smärtan beror på konstiga vridrörelser under träningen. Det kan också bero på att mina knän har varit ganska känsliga sedan jag klättrade Mt Fuji och att min skumgummimadrass har en fördjupning i mitten vilket gör att jag sover ganska obekvämt.
 
Jag måste säga att jag är väldigt imponerad av Shaun T. Han ger verkligen allt när han tränar och han kan multitaska. Exempelvis så säger han "nu är det bara 16 böjningar kvar" och sen börjar han prata om annat, peppa tränarna och skämta och sen så räknar han ner 4, 3, 2, 1 och det stämmer! Hur kan han hålla koll på hur många böjningar han gör när han samtidigt pratar om massa annat!? Imponerande. Eller så kan det ju vara så att någon i produktionsteamet håller upp nerräkningsskyltar... Men nä, jag väljer att tro på Shaun T!

Tidigare inlägg
RSS 2.0